Kommunala initiativ

Vänsterpartiet Fagersta

 

Motioner interpellationer mm.

 

 

Vänsterpartistiska röster från budgetdebatten i kommunfullmäktige 19 november

 

Linda Normann:

Från Vänsterpartiet vill vi yrka avslag på inrättandet av en fastighetsstrateg under kommunstyrelsen. Vi behöver inte fler instanser som hanterar kommunens fastighetsbestånd eller fler som arbetar administrativt. (Besparing 750 000)

Vi anser vidare att kommunstyrelsen inte bör ha eller ta sig så fria tyglar som varit fallet de senaste åren. Därför yrkar vi på att minska kommunstyrelsens anslag till oförutsett med ytterligare fem hundra tusen. Då är vi tillbaka på en miljon i oförutsett som Vänstern klarade sig bra på.

Till slut vill vi också minska utökningen av kommunstyrelsens investeringsreserv med fem hundra tusen. Det är i första hand kommunfullmäktige som ska besluta om investeringar är vårt motiv för detta. (Utökningen blir då ”bara” 2 miljoner)

 

Stefan Johansson:

Vänsterpartiet tycker det är dags att vallöftet från 2014 om att snabbt ta bort delade turer efter fem år ska bli verklighet. Det är vår hårt arbetande personal värda!

Därför föreslår vi att ytterligare en miljon avsätts för att ta bort ofrivilligt delade turer inom socialnämndens område.

 

Marcus Carlsson:

Det är ett problem för verksamheterna att det enda sättet att få upp sin lön är att byta jobb och ofta byta kommun. Det här förlorar både kommunen och barnen på. Varje nyrekrytering är dyr och kontinuiteten för barnen försvinner.

Därför yrkar vi från Vänsterpartiet att en miljon kronor avsätts för att höja lärarlöner i för- och grundskola.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------

Inledning allmän debatt budget 2019.

 

Tack för ordet, fru ordförande!

Jag har med åren skaffat mig en viss vana att läsa budgethandlingar. Trots detta tycker jag det är hart när oöverskådligt att göra det i denna form och jag bävar vid tanken på hur det ska kännas för de nya i församlingen. Men det får de väl vittna om själva.

Om man nu vill ha en bra debatt ledande till kloka beslut, vilket jag förutsätter, bör det nog övervägas om inte den här modellen med inte mindre än 36 olika bilagor borde göras om. Eller om man rent av vid budget och bokslut ska kosta på pappersutskick.

Före valet skröts det friskt över alla planerade investeringar och Vänsterns tveksamhet till rimligheten i alla dessa planer viftades undan. I den budget som nu ligger planerades det för investeringar 2019-2021 på hisnande 281 miljoner 85 tusen.

I KS förslag till beslut i dag för samma period endast hitta en dryg tiondel. Eller 33 miljoner trehundranittiotusen. Närmast ett fullständigt haveri.

T ex har jag till slut gett upp om att förstå investeringsplanerna då jag trots idogt letande inte hittat någon sammanställning över planerade investeringar. Det jag kan utläsa av handlingarna är i kommunstyrelsens protokoll från 23 oktober att slutlig ställning till investeringsbudgeten ska KS ta – 23 oktober. Det gör inte mig klokare.

Alla dessa planer på kulturhus/allaktivitetshus? Bygga bostäder? Bygga om förvaltningshuset? Bygga om Brukskontoret? Nytt äldreboende?

 

För att fortsätta riskera blotta min okunnighet har jag ytterligare några funderingar som säkert Marino Wallsten och Jan Johansson pedagogiskt kan förklara.

Övergångsregeringen stoppar de planerade fem miljarderna till kommuner och landsting. För Fagersta skulle det ge ca 4,6 miljoner 2019. Enligt uppgift har dessa pengar legat med i SKL:s prognoser. Hur ser ni på detta? (Det är ju välkänt att vinner M-SD-KD- budgeten gehör så blir situationen etter värre med de stora nedskärningar dessa partier står bakom).

För år 2021 är det inlagt i budgeten effektiviseringar på 32,1 miljoner. Frånsett summans storlek så gör exaktheten i beloppet en antydan att det finns en noga kontrollerad plan för hur resultatet ska bli så exakt. Eller – och det kanske tyvärr är troligare – 32,1 miljoner råkar ju vara exakt det belopp som krävs för att det på sista raden ska bli 0? För om det finns effektiviseringar på hela 32,1 miljoner är det ju synd att vänta tre år med att göra dem. Berätta gärna vad ni har för beräkningar och uträkningar.

Och detta trots att budgeten bygger på att hela 46,1 miljoner ur tidigare års överskott tas i anspråk för att klara löpande kostnader.

Det är mer jag inte förstår. Att medarbetarenkäten bara kostar det år man (äntligen!) gör den, det är begripligt. Men att avgiftsfri kollektivtrafik, friskvårdsbidrag och ”ledningsstöd” för socialförvaltningen inte är budgeterat mer än ett år, det verkar konstigt. Minskning av barngrupper ska också bara finansieras 2019. Fast egentligen är det väl personal till den nya förskola som byggs? Men nu har jag alltså utgått från en handling om förändringar mellan budgetberedning och ks. Där är också uttaget från etableringsfonden noll både 2019 och 2020. Men KS föreslår att UF får ianspråkta 1,5 Mkr ur den fonden. Pengarna kanske finns någon annanstans? Visst kan det finnas skäl att utvärdera avgiftsfri kollektivtrafik. Hur ser den planen för utvärdering ut? Men hur är det nu med alla dessa andra ettåriga pengar för saker som rimligen inte bara ska vara ett år?

Mer jag inte förstår är att vi bygger en ny förskola men personal äskas utöver ram. UF får brutto två miljoner, men det är för att minska barngrupperna. Visst samband kan man ju tänka sig här. Men netto krymper siffran till 1 miljon 255 000. Eftersom äskandet över ram är 4 förskollärare och 2 barnskötare låter summan ganska knapp. Skillnaden mellan brutto och netto är i huvudsak den SYV:are som dras in. Fast ändå inte. KS citerar BB om att kompetensen behövs och att finansiering finns den dag tjänsten kan tillsättas. Hur går detta egentligen ihop?

 

Socialnämnden som har en prognos i år på ett underskott på 4,5 miljoner äskar därutöver 18,6 mer i sin ram. Men ks föreslår enbart ca 2 miljoner – 600 000 för biståndshandläggare – samt reserveras 1,4 mkr för ledningsstöd.

Så trots budgetprognos på minus 4,5 miljoner och äskanden på 18,6 får man bara beviljat några administrativa tjänster. Plus två miljoner för borttagande av delade turer som alltså ligger under finansförvaltningen.

Mer jag inte fattar är varför det under finansförvaltningens(!) budget finns 2 miljoner reserverade 2019 och 4 miljoner 2020 för borttagande av delade turer. Men ingenting 2021. Ni vet, de där delade turerna som redan inför valet 2014 skulle lösas snabbt? Här kanske frågan ska gå till socialnämndens ordförande – hur ska ni få det här att gå ihop?

 

Summa summarum. En svag budget med många frågetecken. Dessa beror nog mest på att verkligheten börjar komma ikapp. Tack för ordet.

 

 

 

 

---------------------------------------------------------------------------

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande ang ekonomisk uppföljning.

I delårsrapporten för Fagersta kommun står det på sid 10 att läsa:

”Ekonomi- och verksamhetsrapportering: Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras.”

Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti.

Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas.

Målen har uppfyllts.”

 

Bakgrunden är tämligen självklar i och med kommunallagens skrivningar:

 

6 kap § 1 Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

Av författningskommentarerna framgår att styrelsen har en särskild ställning bland nämnderna i och med att man har en ledande och samordnande roll. Uppsikten är i praktiken begränsad till att lämna råd och anvisningar och påpekanden samt i de fall det anses nödvändigt se till att fullmäktige i egenskap av högsta beslutande organ ingriper.

§ 11 Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.

§ 13 Styrelsen ska särskilt

- - -

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,

 

I kommunstyrelsens reglemente som antagits i Fagerstas kommunfullmäktige framgår detta än tydligare i själva portalparagrafen:

1 § Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning.

Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund.

-- -

Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion).

 

Sammanfattningsvis: kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt gentemot nämnderna, ska följa de fastställda målen, begära åtgärder för att hålla given budgetram och återrapportera till fullmäktige. Att nämnden i första hand, kommunstyrelsen i andra hand och fullmäktige i sista hand vidtar åtgärder, begär åtgärder alt reviderar budgeten är ju själva poängen med att göra budgetuppföljningar. Annars är det ju ett tämligen meningslöst arbete att producera sådana.

 

Hur har nu detta hanterats i Fagersta kommun under 2018 när nu målen enligt delårsrapporten sägs vara uppfyllda?

•Budgetuppföljning för mars har inte behandlats i kommunstyrelsen utan enbart i dess arbetsutskott.

•I juni finns under en samling rapporter även en rad i protokollet ”Budgetuppföljning per den sista april med helårsprognos” och beslutet blev att i klump godkänna rapporterna. Socialnämnden hade då en prognos på ett underskott på 3 miljoner. Men inga krav på förslag om åtgärder för att hålla den av kommunfullmäktige givna budgetramen beslutades.

•Samma behandling rönte budgetuppföljningen per 31 maj som rapporterades på ks 4 september. Fortfarande pekade Socialnämnden på en prognos på minus 3 miljoner. Inga åtgärder avkrävdes.

•I delårsbokslutet per 0831 hade Socialnämndens negativa prognos vuxit till 4,5 miljoner. Inga åtgärder föreslås.

•Delårsbokslutet var också dittills enda gången under 2018 som kommunfullmäktige fått ta del av någon uppföljning trots reglementets krav på återrapportering till kommunfullmäktige. (Det kan tilläggas att förr så fick KF varje budgetuppföljning för kännedom redan innan KS hade behandlat den.)

•September månads budgetuppföljning har pga någon form av IT-krasch inte behandlats, men finns med till KF-mötet 19 november.

 

Summa summarum:

•Kommunstyrelsen har inte skött sin uppsiktsplikt då kommunstyrelsen inte har behandlat budgetuppföljningarna (i den mån sådana sammanställningar gjorts) och inget samråd med nämnden har initierats.

•Trots skrivningar i delårsbokslutet har inga åtgärder begärts för att komma till rätta med den negativa budgetprognosen.

•Kommunfullmäktige har inte fått återrapporter från kommunstyrelsen.

 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga ordföranden:

Hur kommenterar du dessa avvikelser från lag och reglemente?

 

 

Fagersta dag som ovan

 

Stig Henriksson (V)

-----------------------------------------------------------------------------

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande ang skogsbruksplanen.

 

I juni 2017 avslogs Vänsterpartiets förslag om att skyddsklassa ytterligare 5 % av kommunens skogsinnehav. Förslaget som avslogs skulle inneburit att sju områden norr om Fagersta vid Kolarbysjön och österut mot Ötjärn skulle få klassning NS, det vill säga naturvårdsmål med skötsel.

Väldigt många Fagerstabor har uttryckt att de vill ha kvar den vackra och välmående skogen för att de mår bra av att vistas i den; för motion, avkoppling och välmående. De brukas vardagligt för promenader och friluftsaktiviteter och ligger i skifte 1-Ötjärn, avdelning nr: 10, 12, 22, 25, 28, 29 och 43.

Majoriteten förklarade att deras förslag var radikalare för mer skog skulle skyddas via FSC-märkning. Samt att skogsvårdslagen skulle följas. (Normalt brukar det inte behöva påpekas att kommunen avser att följa gällande lagstiftning.)

Och med de argumenten antogs en skogsbruksplan där den kvarvarande gamla skogen, bl a dessa sju områden som utgör fem procent, skulle avverkas.

Men det lades också till i beslutet att ”Naturvårdshandläggaren ska inkluderas tidigt i processen inför planerade åtgärder i enlighet med punkt 1 ovan, så att särskild hänsyn kan tas för natur- och fritidsintressen.”

 

Vad som hände sen var att något inkluderande av Naturvårdshandläggaren eller att ta hänsyn till fritidsintressen aldrig skedde, utan slutavverkningsanmälningar av fyra av de sju föreslagna områden skogsbruksplanen lämnades in till Skogsstyrelsen 27 december 2017.

Därefter skrevs under våren 2018 kontrakt på slutavverkning på två av de omdiskuterade områdena.

Något dokumenterat samråd har inte skett. Någon dokumenterad inventering av sociala eller naturvärden har inte gjorts.

Tre områden där kommunen självt anlagt promenadstigar är i den reviderade planen inte ens märkta som varande med några sociala värden eller naturvärden.

Istället har i samband med certifieringen 7 % av skogsmarken visserligen skyddsklassats, men det är 28 st olika mindre områden som är i stort sett isolerade från varandra. 92% av den produktiva skogen, inklusive de tre stora områdena norr om Fagersta där kommunen har anlagt stigar och där människor vistas dagligen för motion mm, har klassats som att ”speciella värden saknas”. Inget av de sju områden som Naturskyddsföreningen pekat ut som varande med höga sociala och/eller naturskyddsvärden har således skyddats.

Den reviderade skogsbruksplanen har aldrig återkommit till kommunfullmäktige utan beslutats av annan instans.

 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga KS ordförande:

Var det så här det var tänkt att bli?

Varför kopplades inte naturvårdshandläggaren in i enlighet med fullmäktiges beslut?

Varför har inte samråd skett?

På vilket sätt har kommunen - som KF beslutade – tagit särskild hänsyn för natur- och fritidsintressen?

Varför har inte fullmäktige som godkände den ursprungliga planen beretts möjlighet att fastställa den reviderade planen?

 

Fagersta 18 november 2018

 

 

 

 

Stig Henriksson (V)

 

 

 

Interpellation till utbildning- och fritidsnämndens ordförande ang barngruppernas storlek inom förskolan.

 

För tre år sedan angav Skolverket ett riktmärke för storleken på förskolans barngrupper. De ska inte vara större än 15 barn för stora barn och högst 12 för små barn.

 

I Fagersta har idag småbarnsgrupperna 15 barn i genomsnitt; dvs 25 % fler än Skolverkets riktmärke.

I Fagersta har idag de större barnens grupper 21 barn i genomsnitt; dvs 40 % fler än Skolverkets riktmärke.

I december 2017 fanns 647 barn i verksamheten. Enligt plan ska en ny förskola med 70 platser öppna sent detta år och förhoppningsvis kommer barngruppsstorleken då att sjunka något. Men faktum kvarstår; Fagersta ligger tre år efter att riktmärket angavs mycket långt från målet och det torde inte vara någon slump att förskoleupproret även nått Fagersta. Situationen är mycket ansträngd och personalen dignar under arbetsbördan och risken finns att barnen inte får den omsorg och utveckling förskolan ska vara en garant för.

Inför valet kunde man bland många andra vallöften från socialdemokraterna läsa att ”barngrupperna inom förskolan måste göras mindre.”

Jag vill därför fråga utbildning- och fritidsnämndens ordförande:

Gäller vallöftet?

Är du till freds med sakernas tillstånd?

Om inte; vad avser du att ta för initiativ för att nå Skolverkets riktmärke?

När ska detta riktmärke uppnås?

 

Fagersta 2 april 2018

 

 

 

---------------------------------------------------------------------------------

Interpellation till utbildning- och fritidsnämndens ordförande ang jämställdhetsarbetet i förskolan.

 

Fagersta låg länge i fronten när det gällde jämställdhetsarbetet. Vid en tidpunkt fanns tre av Västmanlands fyra utbildade genuspedagoger i Fagersta och deras arbete väckte berättigad uppmärksamhet i vida kretsar.

Under denna valperiod verkar dock arbetet mer eller mindre gått i träda.

 

Därför vill jag fråga utbildning- och fritidsnämndens ordförande:

 

Är jämställdhetsarbete i skola och förskola viktigt?

Hur ser jämställdhetsarbetet i förskolan ut rent konkret?

På vilket sätt tillvaratas genuspedagogernas kompetens?

Vilka initiativ ämnar ordföranden ta för att återta Fagerstas goda rykte och ledartröja?

 

Fagersta 180520

 

-----------------------------------------------------------------------------------------

Motion ang ökat användande av solenergi i Fagersta kommun.

 

Vänsterpartiet och regeringen enades i budgetpropositionen för 2018 att avsätta drygt 900 miljoner kronor per år under perioden 2018–2020 till investeringsstöd för solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer, det vill säga såväl företag och offentliga organisationer som privatpersoner. Från och med den 1 januari 2018 gäller att stödet höjs till 30 % för samtliga aktörer. Stödet beräknas på hela kostnaden för installationen. Maximalt kan man få stöd med 1,2 miljoner kronor per solcellssystem och högst 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.

Det har funnits frågetecken om solenergi verkligen lämpar sig för det svenska klimatet. Dessa farhågor kan nu avskrivas. Solceller har blivit så avancerade att det inte behövs så mycket direkt solljus. Det räcker med lagom mycket ljus. Med tanke på kvaliteten, effektiviteten och priset på solpaneler i dag producerar man hyggliga mängder energimängder i princip över hela världen.

Miljönyttan är förstås bärande, men som med allt annat så finns det en ekonomi att ta hänsyn till. Priset på solceller har sjunkit under senare år och antalet leverantörer har ökat. Idag finns ett stort antal leverantörer av solcellspaket på marknaden. Medelpriset för en komplett solcellsanläggning i villa-storlek före bidragsdelen är ca 15 000 kr/kW + moms.

Intäkterna från solel består av flera delar:

•Solel som används av ägaren innebär en besparing med samma värde som den rörliga delen av kostnaden för köpt el, dvs: elhandelspris, rörlig elnätsavgift, plus energiskatt och moms.

•Solel som matas in på elnätet (överskottsel). Solel som matas in till elnätet (överskottsel), kan säljas till elnätbolag eller elhandelsbolag. Pris och avtalsvillkor varierar mellan olika bolag, men det blir allt vanligare att elbolagen erbjuder ett pris som motsvarar det rörliga priset på el (spotpris).

•Överskottselen ger också rätt till ersättning från elnätsföretaget för så kallad nätnytta. Ersättningen varierar något mellan olika elnätsföretag men ligger omkring 3-5 öre/kWh.

•Dessutom ger överskottselen rätt till skattereduktion, 60 öre/kWh. Läs mer om skattereduktionen här.

•Solel ger rätt till elcertifikat. Värdet av elcertifikat är ca 10 öre/kWh (10,1 öre/kWh månadsmedelvärde juli 2016 – juni 2017), och går att få i 15 år för el från nya anläggningar som producerar förnybar el. Det går att få elcertifikat för hela produktionen av solel från anläggningen, men för små anläggningar är det oftast bara aktuellt med elcertifikat för överskottsproduktionen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås Fagersta kommunfullmäktige besluta

Att uppdra till NVK att utreda möjligheterna till ett ökat utnyttjande av solenergi i kommunens fastigheter.

Att uppdra till energi- och klimatstrategen att- gärna med bistånd från VB Energi - informera hushåll och företag om solenergins förutsättningar.

 

Fagersta 20 maj 2018

 

-----------------------------------------------------------------------------------

Motion ang åtgärder mot social oro.

 

När det uppstår oro och stök i ett samhälle så finns det två olika vägar att gå.

Den ena är repressiv och då talas om fler poliser och väktare.

Den andra är konstruktiv och utifrån orsakerna till oron söker hitta socialt förankrade lösningar. Ofta fungerar det bäst med en kombination av bägge dessa vägar för att nå effekt.

 

I Fagersta finns en berättigad oro över händelser som skapar otrygghet. Fagerstahallen och ytan vid Domus entré har varit platser som nämnts. Vi går emot en årstid och ett sommarlov som särskilt mot dess slut brukar vara en tid av oro och behöver fler verktyg för att bemästra detta och skapa förutsättningar för en större trygghet för alla medborgare.

 

Den här motionen fokuserar på vad som kan göras av det mer konstruktiva och förebyggande slaget.

Fagersta behöver fältassistenter som arbetar uppsökande bland ungdomar på gator och torg, skolor, fritidsgårdar och på internet. Som rör sig bland ungdomarna på kvällar, helger, och även dagtid, för att skapa en relation med ungdomarna.

Fältassistenterna samarbetar med fritidsgårdar, myndigheter, föräldrar och andra som arbetar kring ungdomar och försöker vara uppdaterade med vad som händer i ungdomarnas värld samt vilka trender som är aktuella. De kan samarbeta med föräldraföreningar, stödja föräldravandringar, delta i föräldramöten och upptaktshelger i högstadieskolor.

Fagersta kommun har flera gånger inrättat fältassistenter, men av olika skäl har det varit svårt att behålla denna form av utåtriktat arbete över tid. Det är dags nu att göra en ny satsning på dessa viktiga kompetenser.

 

I Vilhelminaparken finns aktiviteter både för barn och pensionärer. Men för ungdomar finns, efter upprivandet av skate-bowlens föreslagna och beslutade placering, ingenting. Vi anser att det bör utredas möjligheterna till att anordna någon eller några former av kvällsöppna aktiviteter både för ungdomar, men också för att öka vuxennärvaron kvällstid i centrum.

 

Enklare form av servering, en minigolfanläggning, kanske regelbundet återkommande underhållning skulle kunna vara exempel på sådana aktiviteter.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Att införa fältassistenter med arbetsuppgifter enligt ovan.

Att uppdra till utbildning- och fritidsförvaltningen att i samråd med miljö- och byggförvaltningen samt NVK utreda och lägga förslag om lämpliga aktiviteter för att göra Vilhelminaparken mer attraktiv även kvällstid.

 

Fagersta 23 maj 2018

 

 

Hans Granlund Linda Normann Stig Henriksson

 

---------------------------------------------------------------------

Motion ang fastställande av riktmärke för barngruppers storlek inom Fagerstas förskoleverksamhet.

 

Skolverket införde 2016 så kallade ”riktmärken” för barngruppers storlek på förskolor. För barn i åldrarna 1–3 år rekommenderas en storlek på sex till tolv barn, medan grupperna med äldre barn, i åldrarna 4–5, bör ha nio till 15 barn. Syftet är att minska gruppernas storlek. Riktmärkena finns i kommentartexten i Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan.

I Fagersta har idag småbarnsgrupperna 15 barn i genomsnitt; dvs 25 % fler än Skolverkets riktmärke.

I Fagersta har idag de större barnens grupper 21 barn i genomsnitt; dvs 40 % fler än Skolverkets riktmärke.

Fagersta har idag den lägsta personaltätheten av samtliga kommuner i Västmanland.

I december 2017 fanns 647 barn i verksamheten. Enligt plan ska en ny förskola med 70 platser öppna sent detta år och förhoppningsvis kommer barngruppsstorleken då att sjunka något. Men faktum kvarstår; Fagersta ligger tre år efter att riktmärket angavs mycket långt från målet och det torde inte vara någon slump att förskoleupproret även nått Fagersta och att insändarsidorna haft flera vittnesmål om den pressade situationen. Läger är mycket ansträngt och personalen dignar under arbetsbördan och risken finns att barnen inte får den omsorg och utveckling förskolan ska vara en garant för.

Allt detta är förvånande inte minst i ljuset av de vallöften socialdemokraterna ställde ut. Inför valet kunde man bland många andra vallöften från socialdemokraterna läsa att ”barngrupperna inom förskolan måste göras mindre.”

Sedan 2015 betalar Skolverket på regeringens uppdrag ut ett bidrag till kommuner och huvudmän för fristående förskolor för att de ska kunna minska barngrupperna. Förra året var intresset mycket stort och Skolverket beviljade bidrag på totalt 970 miljoner kronor. För bidragsåret 2017/2018 finns totalt 828 miljoner att fördela. Det var möjligt att ansöka om bidrag fram till och med 2 maj.

En del kommuner har tom angett ambitiösare mål än staten. Gotland, Mark, Tingsryd och Sotenäs har exempelvis 12 barn som riktmärke. Oskarshamn och Botkyrka är ambitiösast av alla med 11 respektive 11,25 barn i snitt per grupp, mål som ska vara uppnådda 2022 respektive 2020.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför Vänsterpartiet

 

Att kommunfullmäktige beslutar uttala som mål att Skolverkets riktmärken ska uppnås senast 2019.

Att kommunfullmäktige förbinder sig att anslå budgetmedel i enlighet med denna målsättning.

 

Fagersta 25 maj 2018

 

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

 

 

 

Elisabeth Hanning

 

 

 

-----------------------------------------------------------------------------------

Interpellation till socialnämndens ordförande ang försämringen inom hemtjänsten.

 

2014 låg Fagersta, efter ett målmedvetet arbete, på 14 bästa plats av landets kommuner (det finns 290 kommuner) vad gäller personalkontinuitet i hemtjänsten.

Nu kan man läsa att vi är på sjunde plats – från botten.

 

Att det inte är för många personal runt en gammal människa i dess eget hem har visat sig vara en högt uppskattad kvalitetsfaktor och det ter sig därför viktigt att arbeta med denna fråga och gårfullt hur Fagersta under den nya politiska ledningen så snabbt kunnat falla i ranking.

 

Jag vill därför fråga Socialnämndens ordförande:

 

1)Är inte personalkontinuitet längre ansett som viktigt?

2)Om det fortfarande är viktigt; hur förklarar ordföranden det dramatiska fallet i rankingen från Sveriges kommuner och landsting (SKL)

3)Ämnar ordföranden ta något initiativ för att vända den närmast katastrofala utvecklingen?

 

Fagersta 10 mars 2018

 

 

Stig Henriksson (V)

 

----------------------------------------------------------------------------------------------

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande ang den nedlagda omlastningsterminalen.

 

Transportsektorn är nyckeln till att klara klimatmålen och med det vår överlevnad.

Det är också den sektor som visat sig svårast att påverka.

 

Fagersta sticker här ut i negativ bemärkelse. Vi har stora godsflöden in och ut varje dag till privatpersoner, affärer och framförallt industrierna. Som tung industriort är det åtskilliga ton gods, skrot, timmer mm som transporteras varje dag.

 

Av allt detta gods visade en analys för ett antal år sedan gick allt på väg med undantag för två tankvagnar med gasol resp fluorvätesyra som levererades med glesa mellanrum.

 

Med hjälp av Ramböll och lokala intressenter tog kommunen och TVG fram en utredning om hur en omlastningsterminal vid gamla rörverket skulle kunna fungera. Pga av ointresse från Trafikverket (trots skrivningar i verkets regleringsbrev om att verka för miljövänliga transporter) gick det inte att få ihop projektet.

 

Men frön hade såtts och med hjälp av det lokala åkeriföretaget Perssons transport och Vänerfrakt kunde en verksamhet etableras vid Fagersta central och under åren har många containrar lastats om och ersatt långväga lastbilstransporter. Skalan har dock hela tiden varit hotande liten och vid min överlämning påpekade jag starkt behovet av engagemang från kommunen i denna viktiga miljö- och transportfråga. Inte minst borde Atlas Copco kunna intresseras och kontakterna med det företaget borde varit bra.

 

Men nu har verksamheten avvecklats och Fagerstas godsflöden är till i princip till 100 % tillbaka på vägarna med allt vad det innebär av utsläpp, vägslitage, olycksrisker mm.

 

Jag vill därför fråga kommunstyrelsens ordförande:

 

Vilka, om några, konkreta initiativ har kommunledningen tagit för att behålla och öka godstransporterna på järnväg?

 

Vad avser man ta för initiativ framledes för att söka styra om godstransporterna mot mer klimatvänliga trafikslag?

 

 

Fagersta 8 juni 2017

 

 

Stig Henriksson (V)

 

--------------------------------------------------------------

Interpellation till socialnämndens ordförande ang försämringen inom hemtjänsten.

 

2014 låg Fagersta, efter ett målmedvetet arbete, på 14 bästa plats av landets kommuner (det finns 290 kommuner) vad gäller personalkontinuitet i hemtjänsten.

Nu kan man läsa att vi är på sjunde plats – från botten.

 

Att det inte är för många personal runt en gammal människa i dess eget hem har visat sig vara en högt uppskattad kvalitetsfaktor och det ter sig därför viktigt att arbeta med denna fråga och gårfullt hur Fagersta under den nya politiska ledningen så snabbt kunnat falla i ranking.

 

Jag vill därför fråga Socialnämndens ordförande:

 

1)Är inte personalkontinuitet längre ansett som viktigt?

2)Om det fortfarande är viktigt; hur förklarar ordföranden det dramatiska fallet i rankingen från Sveriges kommuner och landsting (SKL)

3)Ämnar ordföranden ta något initiativ för att vända den närmast katastrofala utvecklingen?

 

Fagersta 10 mars 2018

 

 

 

Stig Henriksson (V)

 

 

 

----------------------------------------------------------------

nterpellation till Utbildning- och fritidsnämndens ordförande Sune Andersson (S) ang uteblivna statliga bidrag.

 

I budgetförhandlingarna med regeringen fick Vänsterpartiet igenom ett särskilt stöd på 200 miljoner per år 2016-2019 för sommarlovsaktiviteter för barn. Stödet betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter.

 

Målsättningen är att hjälpa kommuner att ge barn i åldersgruppen 6-15 år en möjlighet till sommaraktiviteter. Kommunen ska med det statliga stödet erbjuda aktiviteter som ger stimulans och personlig utveckling. Programmen ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund. Aktiviteterna ska vara avgiftsfria. Alla barn ska behandlas lika vad gäller tillgång och deltagande. För att möjliggöra möten över sociala gränser ska dock ingen särskild behovsprövning göras för de enskilda barnen.

 

Ett bidrag som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har att fördela.

Fagersta kommun skulle vid en ansökan kunna få ut 317 216 kronor, men enligt MUCF har vi så sent som i mars inte lämnat in någon ansökan.

 

Jag vill därför fråga ordföranden om en ansökan därefter har gjorts?

Och, om inte det gjorts, varför inte?

 

Fagersta 22 maj 2017

 

 

Stig Henriksson (V)

 

---------------------------------------------------------------------------

 

 

Interpellation till Utbildning- och fritidsnämndens ordförande Sune Andersson (S) ang uteblivna statliga bidrag.

 

Statsbidraget Skapande skola ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Skapande skola utgör ett komplement till skolornas egen kulturbudget.

Alla barn och unga har rätt att få ta del av professionell och kvalitativ konst och kultur, som vidgar deras vyer, ger perspektiv och förståelse för världen de lever i. På så sätt kan de påverka och förändra sina och andras levnadsvillkor. De ska inspireras till och ges möjligheter att uttrycka sina tankar genom kultur och konst.

 

Kulturrådet fördelar sedan 2008 årligen bidraget. Bidraget är på cirka 170 miljoner kronor per år och går till grundskolans årskurs F-9, förberedelseklass och särskola. Ansökan görs mellan december och februari för den påföljande höst- och vårterminen.

 

I Västmanland har samtliga kommuner utom Fagersta och Surahammar fått bidrag på totalt 3 676 000 kronor. Sett till vår befolkningsandel så torde vi därmed gått miste om ca 300 000 kronor.

 

Jag vill därför fråga ordföranden:

 

Varför har Fagersta kommun inte sökt dessa medel?

 

 

Fagersta 22 maj 2017

 

 

Stig Henriksson (V)

 

 

Motion att inrätta områdesskydd för tätortsnära skog.

Skogsområdet mellan Fagersta tätorts nordöstra delar mot Ötjärn är ett mycket populärt och välbesökt område för motion, svamp- och bärplockning, jakt m m. På stora delar av området växer bl a mer än 120 år gamla tallar, orkidéer av olika slag, och gott om matsvamp. Många stigar snirklar sig genom det vackra skogslandskapet och bjuder in till promenader och joggning. Tidigare har stigarna varit väl markerade, men dessa behöver ses över. Enligt Fagersta Kommuns skogsavverkningsriktlinjer ska skog nära vandringsleder undantas från kalhyggen, men där finns hårt avverkade delar i området, och vi är flera som vill bevara skogens natur- och sociala värden för framtiden, och undvika kalhyggen.

Allt fler kommuner blir också medvetna om ökad livskvalité genom utevistelse både nära förskolor och vård- och omsorgsboenden. Flera kommuner jobbar medvetet med att förbättra utemiljön runt kommunen och kommunens vård- och omsorgsboenden samt LSS-boenden.

Den kommunalt ägda skogen i det föreslagna området för denna motion består av både yngre och äldre skog samt av olika trädslag. Delar av den yngre skogen är tätt planerad tall eller gran. Området indelas här i två typer åtgärder; att den gamla (redan gallrade) skogen får leva kvar, utan avverkning, och att skogsvård i de yngre skogsområdena tillämpar hyggesfritt skogsbruk, som t.ex kontinuitetsskogsbruk, vilket innebär att de inte helt undantas från skogsbruk.

Det är från och med 2015 möjligt att teckna naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden. Utgångspunkten för denna typ av naturvårdsavtal är bland annat att områdena ska utgöras av äldre skogar som ofta besöks och används för rekreation på olika sätt. Fagersta Kommun bör undersöka möjligheterna att få stöd för att skydda den äldre skogen i detta område. Den statliga myndigheten Naturvårsverket satsar genom stöd via LONA på att stimulera kommuner som vill inrätta tätortsnära områdesskydd och kommunala naturreservat.

Eftersom den yngre tätt planterade skogen kommer att behöva gallras föreslår vi att Fagersta Kommun tillämpar rekreationsinriktad skogsskötsel, vilket är rekommenderat av Naturvårdsverket i tätortsnära skogar som inte helt undantas från skogsbruk. Med denna skogsbruksmetod kan skötseln inriktas på anpassade gallringar som plockar ut mogna träd och lämnar mindre att växa vidare.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att fullmäktige beslutar:

- att inrätta naturreservat för att bevara de delar av äldre skog som finns kvar i området,

- att Fagersta Kommun i de områden som idag består av yngre tätt odlad skog tillämpar hyggesfritt skogsbruk, som t ex kontinuitetsskogsbruk,

- att stigarna markeras tydligare samt att karta över stigarna placeras ut på de olika platser där stigar leder inåt skogen från tätorten

För Vänsterpartiet Fagersta

 

Pia Boiardt

 

 

Interpellation till NVU:s ordförande Ola Wahlsten ang privatisering av SFI-undervisningen.

Enligt det något svårtolkade protokollet från 14 dec 2016 beslutar direktionen ge förbundschefen två uppdrag. Dels att ”se över förutsättningarna att lägga ut SFI på entreprenad”, dels att ”starta processen med en upphandling.”

 

Det kan ju se lite märkligt ut rent ideologiskt med tanke på det stora folkliga motståndet mot vinster i välfärden i allmänhet och i skolvärlden i synnerhet.

Vidare har t ex statsminster Löfvens relativt färskt uttalalat att ”stöket ska bort och vinstjakten ska bort från utbildningssystemet. Skolan ska inte styras av företagens vilja till vinst” eller som det uttrycktes på socialdemokraternas hemsida inför valet: ”Stoppa vinstjakten i skolan”

 

Såväl Skolverkets statistik som åtskilliga larm visar generellt samma bild som ett studiebesök i grannkommunen Avesta skulle göra. Där har man privatiserat SFI och fått få behöriga SFI-lärare och stor personalomsättning. Nationell statistik visar också att privata SFI-entreprenörer har sämre resultat mätt i andel som uppnår godkända betyg.

 

Nog borde väl trots allt NVU:s förbundsordning spela viss roll för en demokratisk styrning av förbundet. I NVU:s förbundsordning § 12 står att läsa: ”Respektive kommun ska ges möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i kommunalförbundets verksamhet fattas, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.”

 

Då över hälften av antalet studerande på NVU går i SFI enligt budget för 2015 (någon senare budget eller någon årsredovisning efter 2014 finns märkligt nog inte på NVU:s hemsida nu i början på år 2017) torde en privatisering av denna verksamhet nog uppfylla bägge villkoren – vara av principiell beskaffenhet och av större vikt.

 

 

Med anledning av detta vill jag därför fråga ordföranden:

 

•Finns det inga politiska betänkligheter mot att privatisera en stor del av utbildningsförbundet?

 

•Vore det inte i vart fall bättre att först se över förutsättningarna, vilket borde inkludera värdering av andras erfarenheter av att privatisera SFI och sedan eventuellt ta ett beslut om att ”starta processen”?

 

•Vilka erfarenheter från andra kommuner har inhämtats som visar på att SFI fungerar effektivare vid en privatisering?

 

•Med tanke på förbundsordningen; på vilket sätt har detta beslut förankrats i respektive kommun?

 

Fagersta 27 januari 2017

 

Stig Henriksson (V)

 

-------------------------------------------------------------------------------------

Interpellation till NVU:s ordförande Ola Wahlsten ang privatisering av SFI-undervisningen.

 

Enligt det något svårtolkade protokollet från 14 dec 2016 beslutar direktionen ge förbundschefen två uppdrag. Dels att ”se över förutsättningarna att lägga ut SFI på entreprenad”, dels att ”starta processen med en upphandling.”

 

Det kan ju se lite märkligt ut rent ideologiskt med tanke på det stora folkliga motståndet mot vinster i välfärden i allmänhet och i skolvärlden i synnerhet.

Vidare har t ex statsminster Löfvens relativt färskt uttalalat att ”stöket ska bort och vinstjakten ska bort från utbildningssystemet. Skolan ska inte styras av företagens vilja till vinst” eller som det uttrycktes på socialdemokraternas hemsida inför valet: ”Stoppa vinstjakten i skolan”

 

Såväl Skolverkets statistik som åtskilliga larm visar generellt samma bild som ett studiebesök i grannkommunen Avesta skulle göra. Där har man privatiserat SFI och fått få behöriga SFI-lärare och stor personalomsättning. Nationell statistik visar också att privata SFI-entreprenörer har sämre resultat mätt i andel som uppnår godkända betyg.

 

Nog borde väl trots allt NVU:s förbundsordning spela viss roll för en demokratisk styrning av förbundet. I NVU:s förbundsordning § 12 står att läsa: ”Respektive kommun ska ges möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i kommunalförbundets verksamhet fattas, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.”

 

Då över hälften av antalet studerande på NVU går i SFI enligt budget för 2015 (någon senare budget eller någon årsredovisning efter 2014 finns märkligt nog inte på NVU:s hemsida nu i början på år 2017) torde en privatisering av denna verksamhet nog uppfylla bägge villkoren – vara av principiell beskaffenhet och av större vikt.

 

 

Med anledning av detta vill jag därför fråga ordföranden:

 

•Finns det inga politiska betänkligheter mot att privatisera en stor del av utbildningsförbundet?

 

•Vore det inte i vart fall bättre att först se över förutsättningarna, vilket borde inkludera värdering av andras erfarenheter av att privatisera SFI och sedan eventuellt ta ett beslut om att ”starta processen”?

 

•Vilka erfarenheter från andra kommuner har inhämtats som visar på att SFI fungerar effektivare vid en privatisering?

 

•Med tanke på förbundsordningen; på vilket sätt har detta beslut förankrats i respektive kommun?

 

Fagersta 27 januari 2017

 

Stig Henriksson (V)

 

----------------------------------------------------------------------------------------------

Fagersta

160217

 

Till Fagersta Kommunfullmäktige.

 

Motion om återvinning på NVU.

 

Fagersta har satt upp målet under ”Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande” att ”Kommunen ska verka för att den totala miljöbelastningen minskar”.

Den 17 februari blev NVU Brinellskolan en certifierad skola för Grön Flagg, liksom många förskolor i bl.a. Fagersta kommun. Grön Flagg fungerar som ett utmärkt stöd i arbetet med lokala miljöprogram, miljöledningsarbete och kommunens arbete med hållbar utveckling.

Grön Flagg bygger på ett aktivt arbete inom olika teman som t.ex. konsumtion, livsstil, hälsa och energi. Genom att Grön Flagg innehåller s.k. nyckeltal kan arbetet också mätas och följas upp. I och med detta försöker Brinellskolan förbättra sina nyckeltal bl.a. inom källsortering. I dagsläget förbrukas och kastas många pappersförpackningar och matrester, samt plast i en och samma soptunna. Sopor från personalrum, arbetsrum, personalmatsal, klassrum och elevhallar sorteras inte och återvinns därför inte på bästa sätt.

Undertecknad föreslår Kommunfullmäktige i Fagersta Kommun att uppdra till Fagersta kommuns ledamöter i NVU:s direktion att verka för att återvinningen förbättras på detta område.

 

 

Pia Boiardt

 

För Vänsterpartiet Fagersta

 

 

---------------------------------------------------------

 

Motion angående revisorskollegiet.

 

När Vänstern vann valet tog vi omedelbart beslutet att inte besätta någon revisorspost, utan där skulle oppositionen ha majoritet. Så skedde också under hela den tid Vänstern var största parti.

 

 

2014 tog socialdemokraterna platsen som största parti. Sedan dess besätter man också två platser av fem i revisionen, bl a vice ordförandeposten.

 

 

De senaste åren har den kommunala revisionen och dess oväld diskuterats i landet. Lekmannarevisorerna är politiskt tillsatta och det har då och då påpekats att revisorsbedömningarna alltför ofta följer partilinjerna. Detta har ibland benämnts som ”ett institutionaliserat jävsförhållande. Av liknande skäl fick staten efter utredning för tolv år sedan en oberoende revision.

 

En utväg för Fagersta Kommun är att återgå till den praxis Vänsterpartiet grundade under de 16 år som V var största parti; nämligen att inte nominera några revisorer utan låta övriga partier dela på de fem revisorsposterna. Vår erfarenhet är att det fungerade bra och vi hade under alla dessa år aldrig en strid om revisionens yttranden eller någon partipolitisk färgning av dessa.

 

 

Med anledning av det ovan sagda föreslår jag därför kommunfullmäktige besluta:

 

 

Att i lämpligt kommunalt dokument inskriva att revisorskollegiet uteslutande besätts av representanter från partier som inte innehar kommunalrådsposten.

 

 

För Vänsterpartiet Fagersta

Pia Boiardt

 

-------------------------------------------------------------------

Motion ang en aktiv socialpolitik i kommunen.

 

I ett Sverige som allt mer glidit isär de senaste åren behövs en aktiv, kommunal socialpolitik. Stora insatser har gjorts för att bygga upp en fungerande vårdkedja för missbrukare, förbättra situationen för utsatta barn och stärka föräldrarollen med mera.

 

Men vi måste gå vidare. Det torde finnas en bred konsensus kring vikten av fler satsningar och med den goda ekonomi Fagersta kommun alltjämt har så bör vi gå vidare med angelägna sådana.

 

Vi vill därför föreslå ökade satsningar för långtidsarbetslösa i allmänhet och yngre långtidsarbetslösa i synnerhet. Därutöver behöver kommunen en folkhälsosamordnare som både arbetar alkohol- och narkotikaförebyggande, men också med åtgärder för att främja hälsan och förhindra social utslagning.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi alltså KF besluta;

 

Att göra dessa ökade satsningar för långtidsarbetslösa i allmänhet och yngre långtidsarbetslösa i synnerhet.

 

 

Att inrätta en tjänst som folkhälsosamordnare.

 

Att uppdra till Socialnämnden att närmare utreda kostnaderna och återkomma till kommunfullmäktige med begäran om medel.

 

Fagersta 20 april 2015

 

För Vänsterpartiet Fagersta

 

 

Hans Granlund

 

---------------------------------------------------------------

 

Motion ang skolsatsning.

 

Det torde finnas en bred konsensus kring vikten av skolsatsningar och med den goda ekonomi Fagersta kommun alltjämt har så bör vi gå vidare med angelägna insatser.

 

Några sådana satsningar är fler möjligheter till läxhjälp, investeringar i lärarnas kompetensutveckling och att med hjälp av extrapotter höja lärarnas generella löneläge.

Det finns säkert fler viktiga åtgärder vad gäller skolmatens förbättring, beredskapen för nyanlända elever och behovet av att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare men någonstans måste man börja.

 

 

Vi vill därför föreslå KF besluta:

 

Att satsa på läxhjälp, kompetensutveckling och lönepotter enligt ovan.

 

Att uppdra till UF-nämnden att utarbeta konkreta och kostnadsberäknade förslag om läxhjälp, kompetensutveckling och att med hjälp av extrapotter höja lärarnas generella löneläge.

 

Att återkomma till kommunfullmäktige med anhållan om medel.

 

 

Fagersta 8 april 2015

 

 

För Vänsterpartiet Fagersta

 

 

Shiro Biranvand

 

---------------------------------------------------------------

 

Motion ang ökat stöd till barnfamiljer.

 

Det torde finnas en bred konsensus kring vikten av satsningar på barn och med den goda ekonomi Fagersta kommun alltjämt har så bör vi gå vidare med angelägna insatser.

 

Viktiga saker har gjorts med allt ifrån förskollärarlyft och arbetskläder till utbyggnad av förskoleavdelningar, helg- och nattöppen förskola och avgiftsrabatter from barn två samt nolltaxa för låginkomsttagare. Men vi måste gå vidare.

 

Några viktiga punkter för att stärka barnperspektivet är att göra barngrupperna inom förskolan mindre, utöka vikariepoolen, att utöka tiden som barn till arbetslösa och föräldralediga har rätt till förskola, att säkra syskonförturen i skolor och förskolor samt att få välja vilka tider barnen ska få vara i förskolan.

 

 

Vi föreslår därför fullmäktige besluta:

 

Att bifalla ovanstående förslag till ett ökat stöd till barnfamiljer.

 

Att ge UF-nämnden i uppdrag att konkretisera och kostnadsberäkna förslagen och återkomma till KF med begäran om medel.

 

 

 

Fagersta 30 mars 2015

 

 

För Vänsterpartiet Fagersta

 

 

Stig Henriksson